23 september och en perfekt dag för en dagstur ut i fjällvärlden. Härligt! Kunde inte heller låta bli att ta ett kort på STF’s bil uppe vid Storulvån.
För två månader sen var det mitt i semestern och jag var ute på en tur i naturen då också med strålande sol och värme. Två månader framåt vad har vi då? Ja, kanske vinter, eller nånting mitt emellan.
Det var kring nollan på termometern när vi kom fram till Storulvån, lite moln med det fanns gluggar och väderleksprognosen sa strålande sol. Mycket riktigt steg temperaturen också under dagen upp mot 7-8 grader. Uppe på Getryggens var det dock minusgrader och en härlig gnistrande fin snö.
Parkeringen vid Storulvån var full av bilar så många var lockade av höstens härliga färger och en stunds avkoppling i fjällen denna dag.
Eftersom det var dagstur vi skulle göra så var det inga stora ryggsäckar med den här gången. Fika och lunch var nerpackat redan dagen innan så allt var klart.
Vi gick från Storulvån och upp till Ulvåtjärn där vi lunchade i solen. På flera ställen på vägen upp hade vattenlokarna bitvis lite is över sig. Getryggen låg lite dold i moln och dimma under förmiddagen men vi hoppades ju på att det skulle bli klart väder för en härlig topptur. Färgerna…man blir alldeles härförd av alla färger som sprakar.
Mellan Ulvåtjärn och Ulvåstugan så lunchade vi. Det finns fantastiskt fina platser att slå sig ner vid, intill den ringlande Stor-Ulvån.
Efter lunchen så bestämde vi oss för att gå upp till toppen av Getryggen. Vi gick en liten bit efter leden mot Blåhammaren sen sneddade vi över rakt mot Getryggen och kom fram till sommarleden som går längs Getryggens kant. Där blev det lite rast och dracka-vatten-ut-jokk innan stigning mot toppen satte in.
Det var en påfrestande vandring upp mot toppen för snön hade redan lagt sig i de övre regionerna. Och lite lömskt var det också eftersom snön hade bildat snöbryggor mellan stenarna och man trampade igenom rejält ibland. Men det var ändå mödan värt när vi väl var uppe. En sagolik utsikt i det fantastiska vädret. Naturligtvis stannade vi emellanåt och njöt lite av både sol, snö och utsikt. Som sagt, vädret var inget att klaga på så här i slutet på september.
Ibland förundras man över hur växter både försöker överleva och klara sig i ”hårdare” terräng och även lyckas med det. Titta bara här vem som tittar upp ur snön som trots allt legat här ett antal dagar redan.
Det kändes faktiskt riktigt härligt att gå där uppe i snön. Rent, vitt, vackert, fint! När jag stod där uppe tänkte jag ”Det känns helt naturligt med att det ska bli vinter igen”.
Jag kan varmt rekommendera en tur upp till toppen av Getryggen. Det är en underbar utsikt därifrån. Se till att ha med karta så du kan titta ut vilka fjäll det är du ser. Man ser faktiskt riktigt många av de mer kända Jämtlandstopparna.
Här kommer några bilder på utsikten från toppen. I tur och ordning Tväråklumparna med Snasahögarna i bakgrunden, dalgången mellan Getryggen och Tväråklumparna och sedan en vy mot sydöst där man ser Bunnerstöten närmast och sedan Tjallingklumpen och längst bort Gåsen och Stora Härjånsstöten. De två sistnämnda var vi upp på i juli i år.
Det var en härlig dag i fjällen – dessa underbara vidder. Vi pratade om vad roligt det skulle vara att testa att tälta så här sent på hösten med minusgrader på nätterna och mörkt tidigt osv. Känns som en kul utmaning. Vi får se, det kanske blir av nån gång. Vintertälta är nåt jag också skulle vilja prova på.
Leka lite måste man få göra också, så här kommer några sådana bilder på mig och Anton.
På vägen ner så stötte vi på de här filurerna.
De brukar vara mer skygga men det här gänget var lite mer nyfikna och stannade lugnt kvar och tittade på oss när vi gick förbi dem. 
Avslutningsvis kommer den här underbara höstbilden som får symbolisera känslan av att vara ute i fjällen den här tiden på året. Färger, vackert…
Getryggen – helt klart en tur värd att prova på.
Lättillgänglig eftersom den ligger väldigt när Storulvåns fjällstation också.
